Expressens recensent Hanna Höglund “föll som en fura för lovsången till den fluida könsidentiteten.”
Queeroperan ”Jag vet inte vem jag är och jag älskar det” för lågstadiet är den första barnsatsningen från ”Man must sing!”, en av Sveriges mest ambitiösa fria operagrupper. Ständigt petande i samtidens öppna sår – klimathot, flyktingkris och könsidentitet. Pandemiåret 2021 har de uruppfört inte mindre två nya operor som de själva beställt. Det är som att musiken bara måste ut. Hur det ens är möjligt? Ja, inget verkar skrämma dem.
De tre sångarna i operagruppen ”Man must sing” har gjort sig kända för att göra nyskrivna verk med musik av riktigt bra svenska komponister. Med ämnen som klimatkris (operan ”Akvarium”) och papperslöshet (operan ”Kom inte hit!” om ett stycke smärtsam, finsk samtidshistoria) vet man aldrig vad som ska hända.
Jag har heller aldrig suttit några meter från en baryton (Karl Peter Eriksson) som i frodigt myspappeskägg och yogabrallor besjunger vedermödorna i att ruuuuu-nka i en kopp på fertilitetskliniken.
I en soloscen med sopranen Nina Ewald bränner det till på riktigt när det handlar om hur vården slentrianmässigt kopplar en persons relationella livsval till grad av depression
Amanda Flodins existentiellt tvekande mono-hetero och ickebinära mezzokaraktär kular och ägnar sig åt viskande röstexperiment i mikrofon
“Jag kan värja mig hur mycket jag vill men det svider i ögonen både en, två och tre gånger under uruppförandet av operan Kom inte hit!. För det här är en så ledsam berättelse från början till slut. Om en annan flyktingvåg, andra politiker. Men allt i ett tidlöst, musikaliskt nu som drar in lyssnaren i sitt grepp likt en orkestrerad deckare.”
Ur GöteborgsPostens recension
AKVARIUM (2016)
"Ah, en opera där man faktiskt hör orden och där språket får spela en lika viktig roll för den poetiska förtätningen som de klangliga förloppen."
"Det blir en annan sorts opera än man är van vid, skarpare och verkligare..."
(Magnus Haglund, GöteborgsPosten)
"...en absurdistiskt underhållande men också osande svärtad operakomedi..."
"En trio som på högspänningsnivå balanserar sig fram i en serie charader..."
(Martin Nyström, Dagens Nyheter)
